Diabetes typ 1 vanligare än man trott bland ungdomar och unga vuxna

Enligt Dagens medicin och DN har forskare, i en studie som är publicerad i Diabetologia journal, kommit fram till att diabetes typ 1 ökar upp i åldrarna i Sverige. Det man kommit fram till är att diabetes typ 1 är upp till tre gånger vanligare i åldersgruppen 15-34 år än man tidigare trott.

Man har, genom att titta på förskrivningar i Socialstyrelsens läkemedelsregister av insulin (ej orala diabetesläkemedel) hos män och kvinnor, dragit dessa slutsatser. Teorin att sjukdomen krupit ner i åldrarna stämmer därmed inte, utan det ökar bland både små barn och unga vuxna.

Att allt fler insjuknar i diabetes typ 1 härleder forskarna till förändringar i vår miljö. Frågan är bara vilka?

Kanske är det som Kostdoktorn antyder: "Kanske ger västerländsk sockerrik mat inte bara fetma och typ 2-diabetes hos allt fler, utan även ökad risk för typ 1-diabetes?"

Hjälp i köket

Hänger på trenden och testade att byta ut vanligt mjöl mot mandelmjöl och vanligt socker mot Sötin Stevia socker. Blev en jättegod rabarber- och hallonpaj som godkändes av alla familjemedlemmar. Extra gott blir det faktiskt när man har haft en liten söt hjälpreda som faktiskt älskar att baka och laga mat. Det är sånt man ska snappa upp och ta tillvara på. För bästa sättet att lära barnen om mat är ju såklart att låta dem vara med. Visst, det går fortare att göra det själv, men ack så mysigt det är med lite sällskap. Dessutom, kommer jag ju snart få riktigt bra med hjälp, för oj vad de lär sig snabbt, de små liven.

Idag fick jag även hjälp med köttbullarna då dottern konstaterade att det faktiskt är köttbollar. Så det får det heta framöver. 

Vardagsmotion

All aktivitet är bra, men inte alltid lika rolig. Många gillar att påta i trädgården och tycker det är rogivande. Själv vill jag bara få det överstökat, alla är vi olika :-)

Idag blev det vardagsmotion i form av trädgårdsarbete. Inte min favoritsyssla och inte heller min starkaste "gren". Men, man blir helt klart trött, så någon effekt har det allt.

Vardagsmotionen är ju trots allt en av de viktigaste grundstenarna för en god hälsa. Det finns t ex en studie som stärker sambandet mellan en aktiv livsstil och minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar hos människor över 60 år. Inget revolutionerande, men studien visar dock på vikten av vardagsmotion för en bättre hjärt-kärlhälsa samt ökad livslängd.

Läs studien här: The importance of non-exercise physical activity for cardiovascular health and longevity

Auktoritära föräldrar, överviktiga barn

Enligt en artikel i DN och Expressen har man i en Kanadensisk studie sett att strängt föräldraskap kan leda till övervikt hos barn. Studien presenterades vid ett seminarium igår med arrangören American Heart Association, Föräldrar till 40 000 kanadensiska barn fick frågan hur de utövar sitt föräldraskap samt vilken längd och vikt deras barn hade. Det visade sig att bland barn i åldern 6-11 år, som hade stränga föräldrar vilka ställde höga krav, använde sig av straffmetoder och var mindre omhändertagande samt var dåliga på att ge emotionell respons, ökade fetman med 37%.

Detta innebär naturligtvis inte att vi ska låta barnen styra och äta vad de vill när de vill. Det är en svår balansgång. Man ska inte vara för auktoritär för desto mer man förbjuder desto mer åtråvärt blir det. Men samtidigt måste man sätta gränser, men förklara varför, så att barnet förstår. Barn förstår mer än man tror och tandborstningen är alltid ett bra exempel. De flesta föräldrar förklarar nog, till en början, var och varannan dag för sina barn varför man måste borsta tänderna, och till slut förstår de. Det samma gäller med mat. Ta er tiden att prata med era barn om mat och dess egenskaper på ett sätt så att barnet förstår.

MI-samtal osäker metod

Vad tror du?

Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) råder det nu en tveksamhet till vilken effekt metoden Motiverande samtal, MI (motivational interviewing) har. Enligt en systematisk översikt (8 studier) från Joanna Briggs Institute som SBU har granskat saknas det vetenskapligt stöd för att metoden fungerar. Det man främst tittat på är effekten av att åstadkomma förändringar avseende kostvanor och fysisk aktivitet hos vuxna. Man har i studien jämfört MI med alternativ rådgivning av liknande typ. Dock har man i rapporten inte tagit hänsyn till FaR (fysisk aktivitet på recept) som man ofta kombinerar med MI i Sverige.

Motiverande samtal, som influerats av Prochaska och DiClementes teoretisk modell, utvecklades under 1980-1990-talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick. Metoden som framför allt syftar till ökad motivation för beteendeförändring kan användas i kort rådgivning eller som längre behandlingsmetod. Behandlarens roll är att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse för sitt problem, egna argument för förändring samt stärka dennes beslut och tilltro till att genomföra en förändring. Metoden används främst som behandling och rådgivning vid livsstilsrelaterade faktorer som tobak, alkohol, kost och motion.

En förutsättning för att metoden ska fungera är ju dock att man själv har lite vilja till att göra en förändring.

Rapporten kan läsas här: Effectiveness of interventions using Motivational Interviewing for dietary and physical activity modification in adults: a systematic review.