Släpp in barnen i köket

Idag blev jag överraskad med en riktigt fin bjudning med fina gäster, underbara kockar och en utsökt fruktsallad. Det är ju sån härlig känsla när man inser att "investerad" tid och tålamod med barnen i köket faktiskt har gett resultat. Främst för att barnen faktiskt tycker att det är riktigt kul att få labba i köket alldeles själva men självklart också för att man numera blir överraskad med diverse rätter :-) Att fruktsalladen antagit en aningen brunaktig nyans för att den stått gömd i några timmar gör ju absolut ingenting i sammanhanget ;-)

På bjudningen fanns dessutom en meny som innehöll "ung pankaka" och "fruktsalad". Som tur var valde jag just fruktsallad (någon ugnspannkaka misstänkte jag att det inte fanns...kanske nästa gång)

Så släpp in barnen i köket och låt dem laborera fritt. Det är det bästa sättet för dem att få lära sig om smaker, mat, hur den kan tillagas och hur den påverkar kroppen. Framför allt kan det skapa ett intresse för resten av livet.

Godisstopp?

I en artikeln i SvD häromdagen belyser några allmänläkare vikten av att fokus i frågan om fetmaepidemin borde flyttas från den enskilde individen till samhället. Jag misstänker att många reagerar på det och tycker att det är var och ens ansvar vad man stoppar i sig och att man därmed får ta konsekvenserna för det. Nåväl, så kan det ju vara, till en viss gräns. Problemet nu är ju att det påverkar hela samhället. Alla följdsjukdomar som kommer med fetma kostar samhället en hel del. Antalet livsstilsmottagningar ökar, det är inte gratis. Antal magsäcksoperationer ökar, inte heller gratis.

Varför? ska det vara så svårt att förstå innebörden av förebyggande folkhälsoarbete? Det ÄR skrämmande att varannan svensk, enligt Folkhälsomyndigheten, nu är överviktig eller fet. Lika skrämmande är det att vi istället för att förebygga problemet, försöker hitta lösningar för att tex börja operera överviktiga barn. Visst borde varje enskild individ ta sitt ansvar, men när det inte fungerar kanske samhället ändå måste rycka in. Läkarna i artikeln som belyser vikten av förebyggande folkhälsoarbete inger hopp om framtiden, hoppas fler hänger på.

Och heja alla handlare som återinför de små godispåsarna!

Frida Boisen lobbar för #godisstopp i februari för att helt enkelt göra något. Vilket ju är jättebra! Själv vet jag inte riktigt vad jag tycker om ordet och begreppet "godisstopp". Finns det inte en risk att det får motsatt effekt? Vad händer när februari har gått. Finns det inte en risk att alla börjar frossa extra mycket då efter ett långt uppehåll? Själv skulle jag nog förespråka ett sunt förhållningssätt till godis rakt igenom. Det är ju ändå förhållningssättet till godiset man vill komma åt och som sitter kvar resten av livet.

Vi kör en dag i veckan och 70 gram. Det låter väldigt pretto, jag vet. Vi har alltid kört med 10 bitar, tills för några helger sedan när vi började ledsna på diskussionerna om ifall en ovanligt stor bit motsvarade två eller tre normalstora bitar. Och vad är normalstora bitar? Vi tog fram hushållsvågen och bestämde att påsen får innehålla 70 gram. Det roliga är, att momentet att väga godisbitar nästan har blivit större än själva godisätandet.

När jag försökte förklara för min dotter om dilemmat med godis och socker, vad det gör med kroppen och varför en del har godisstopp, svarade hon: "Men varför GÖR man godis då? Kan vi inte gå till kungen och säga det?"

Ojämna intervaller med oplanerad fartökning

Idag blev det en härlig löprunda på 10 km med glada tjejer. Ok, den minsta tyckte det var lite jobbigt i slutet....fattas bara när man cyklar 10 km på en 16"-cykel. Där fick man väl lite dåligt samvete.

Det roliga med att ha sällskap av tjejerna när man tar en runda är ju att man aldrig riktigt vet hur den blir. Man kan såklart inte ha specifika planer på hur löprundan ska genomföras för då finns det ju risk för att man blir besviken. Idag blev det dock en härlig kombo av ojämna intervaller i varierande tempo, kryddade med oplanerade fartökningar. Ena stunden sticker de iväg så man får spurta för att hänga med och sitter glada och inväntar en på en bänk. Nästa får man springa och putta på i uppförsbacken och sedan är det dax att gå några meter för en äppelpaus. Man får helt klart en annan typ av energikick på de här passen när tjejerna är med. Kan varmt rekommenderas! Vill man hellre planera sina intervallpass finns massa bra tips här. Intervaller är ju nyckeln till bättre syreupptagningsförmåga, löpstyrka, snabbhet och löpekonomi :-)

Bättre hälsa åt folket - är vi på rätt väg?

S. Rössner, Ö. Ekblom, C. Marcus Foto #helenespjuth

Seminariet Livsstil & hälsa: Bättre hälsa åt folket - är vi på rätt väg? arrangerat av Dagens medicin i samarbete med Health Navigator inleddes igår av Dan Eliasson, generaldirektör Försäkringskassan, som ingav stora förhoppningar om, att i alla fall Försäkringskassan, är på rätt väg vad gäller hälsofrämjande arbete. Dan menade att vi idag är för rädda för förändringar. Det måste var mer fokus på processarbete och vi måste jobba mer över gränserna. En bättre samverkan mellan olika parter är a och o. "Tänk om vi kunde lånefinansiera inom offentliga systemet för att förebygga så att inte riskgrupper hamnar i utanförskap, precis som man lånefinansierar för att bygga vägar och broar...som Slussen t ex".

En önskan från Ella Bohlin, Landstingsråd SLL, var att hälsofrämjande arbete inte ska behöva drivas som tillfälliga projekt, vilket ofta görs idag, utan att det ska vara integrerat i befintlig verksamhet. Livsstilsmottagningen på Karolinska Institutet är ett bra exempel på tillfälligt projekt som nu pågått under sju (!) år. Vidare menade hon att det idag saknas en struktur för att arbeta hälsofrämjande. "Vården kan inte lösa den ohälsa som idag uppstått hos befolkningen på grund av samhällsproblem".

En annan viktig fråga var hur man sprider den kunskap man erhållit från ett lokalt projekt vidare till resten av landet så att man faktiskt kan dra nytta av de tillfälliga projekt som ändå genomförs.

Vidare var det mycket fokus på hur och med vilka kanaler man ska kunna nå ut till de medborgare som idag är passiva och apatiska vad gäller fysisk aktivitet och hälsosam kost. Hur ska individens egenansvar för sin egen hälsa ökas?

Sveriges nya folkhälso-, sjukvård- och idrottsminister Gabriel Wikström säger i ett uttalande i Dagens medicin att fokus kommer ligga på en jämlik vård som ska leda till att sluta de ohälsoklyftor som idag finns i den svenska befolkningen. Detta togs även upp av debattpanelen som menade att jämlik vård, kräver olika insatser för olika individer. Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten, uttryckte att vi ska ha mer fokus på hälsa än vård samt mer fokus på nutrition än fysisk aktivitet.

Stephan Rössner, professor KI, menade att media pratar för mycket om hälsa och kost och att de med sina oanvändbara budskap bara har till syfte att tjäna pengar. "Det spelar ingen roll vilken diet man väljer. Efter ett år är det ingen skillnad och efter två år står ingen ut".

Seminariet genomsyrades av en stark önskan från flera parter att kunna effektivisera det hälsofrämjande arbetet genom tvärprofessionellt arbete och samverkan. "Alla pratar om hälsofrämjande och prevention men det händer inget i praktiken". Broar måste överbyggas så att inte en läkare som ser till klientens bästa och använder sig av traditionell sjukvård kombinerat med funktionell medicin riskerar att förlora sitt läkarleg. på grund av trångsynta regelverk och riktlinjer.

Det ställdes även en del hopp till det nya politiska läget vi har idag. Allt detta tillsammans inger såklart stort hopp vad gäller arbetsmarknaden för oss folkhälsovetare! Och ja, jag tror vi är på rätt väg mot en bättre hälsa åt folket.

Det var ett mycket intressant seminarium som innehöll mycket mycket mer. Tack #Dagens medicin för ett bra arrangemang och för att jag fick närvara. Summan av kardemumman blir Dan Eliassons ord: Vi ska minska efterfrågan på vård!

Motivera familjer till aktiv livsstil

Lördagen inleddes med 3 h Truppgymnastik för äldsta dottern, 1,5 h Rytmisk gymnastik för den yngsta, 1 h löpning för mig och därefter lite gemensam akrobatik, härligt! Denna terminen hade vi tur, helgaktiviteten för tjejerna var både samma samma dag, samma tid och samma lokal, vilket onekligen underlättar. Det är inte lätt att få ihop alla aktiviteter för alla familjemedlemmar. Men med lite flexibilitet och planering så går det. Man får i den mån det går försöka att anpassa sina aktiviteter efter rådande omständigheter vad gäller både tid och ekonomi. Denna helgen blev det ingen CrossNature i skogen för min del. Men det fanns en annan härlig skog i närheten av tjejernas gympalokal, så det var bara att ställa om och ta en löprunda istället. Kan ju inte påstå att det på något sätt gjorde något eftersom jag gärna springer oxå  :-)

Ibland kan man tycka att det känns svårt att komma igång. Man kanske inte vet med vad eller hur man ska börja eller så är det helt enkelt en ekonomisk fråga. Då finns det fantastiska föreningar, stiftelser och organisationer som i samarbete hjälper till att motivera, inspirera och hjälpa familjer att komma igång med fysisk aktivitet. I Stockholm finns till exempel En frisk generation som på olika sätt anordnar fysiska aktiviteter för hela familjen med målet att ge familjerna verktyg för en fortsatt hälsosam livsstil. För det är ju det, vill du att dina barn ska röra på sig, så måste du själv föregå med gott exempel. Det kan aldrig sägas för ofta: Barn gör som du gör, inte som du säger!