Den bästa träningen är den som blir av...eller den som är oplanerad...eller.... Klyschor, klyshor, klyschor, men ack så sanna. Idag har jag frusit precis hela dagen. Jag försökte få upp värmen med snabb promenad hem från jobbet, men det funkade inte. Kommer hem...tänker att jag ska tända en brasa, vira in mig i elfilten (ja vi har faktiskt en) och ta en kopp te. Jag hinner nog inte med någon löprunda innan tjejerna kommer från gympan. Inte heller skulle jag hinna fixa mat om jag tog en runda. Jättedåliga undanflykter... faktiskt, eftersom jag hade en hel timme på mig och det dessutom fanns rester i kylen. Såååå...just då...när det kändes som att jag skulle kissa istappar om jag gick på toa, bestämde jag mig för att ändå sticka ut på en runda. För innerst inne (i den förfrysta benmärgen) så vet jag ju, att det bästa botemedlet när man fryser är ju trots allt att röra på sig. Ordentligt. Det kan dock vara svårt att inse det just i (den iskalla) stunden. Och även om det blev en kort runda så blev jag varm! Och så känner man sig ju rätt nöjd också :-)
Så är du frusen, hoppa i ullunderstället, gå ut och trotsa kylan, så kommer
blodcirkulationen snart igång och du blir härligt varm!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar