När "kokslov" blev sportlov

Är det sportlov så är det! Idag blev det ett varv runt sjön med tjejerna, närmare bestämt 6,5 km. Jag till fots och de på cykel. Bra jobbat för en 5,5- och 7-åring tycker jag.

Och så tydligt det blir att det är viktigt med utmanande miljöer för barn för att väcka lust och nyfikenhet till liv. Första sträckan på "vanlig" väg var väl ok, men så fort man kom in i skogen blev det en väldig fart. Stigar, grus, broar, uppför och nedför. Ju mer utmanande och spännande miljön är, desto roligare blir det och desto mer orkar de. Ser man världens längsta trappa, vill man såklart bestiga den, som barn, som mamma är det bara att hänga på de 105 trappstegen upp och lika många ner (ja, vi räknade dem såklart).

Och "sportlov" uppkom, enligt en artikel i DN, delvis under kalla krigsvintern år 1941 när bränslebristen var ett faktum, uppvärmningskostnaderna behövde dras ned och skolorna stängdes. Skollovet blev i folkmun först "kokslovet" på grund av ransonering av koks och stenkol. Idrotts- och friluftsstyrelsen tog på sig uppdraget att planera program för att locka den lovlediga skolungdomen. Vidare visade det sig att "bränslelovet" och dess utomhusaktiviteter ledde till att barnen höll sig friskare resten av terminen, delvis för att man stängde skolan under tiden på året då många fick infektioner och därmed motverkade smittspridning. Skolhälsovården, som blandar sig i debatten runt 1950-talet, hävdade därmed medicinska skäl till att barnen skulle vara lediga under en period under februari eller mars.

Fjällresor som anordnades redan innan krigstiden, bränslebristen samt de hygieniska skälen är alltså det som slår fast behovet av ett sportlov under 50-talet.

Vi får dock hoppas att gemene man sportar lite mer än en vecka per år ;-)

                      

Yoghurt förebygger diabetes typ 2

Enligt en artikel i Dagens medicin har man i en studie sett att personer som äter mycket yoghurt löper mindre risk att insjukna i diabetes typ 2. Studiens resultat visade ett samband mellan högt intag av fermenterade mejeriprodukter med låg fetthalt, i detta fall yoghurt. Personer som deltog i studien och hade hög konsumtion av fermenterade mejeriprodukter hade 24% mindre risk att utveckla diabetes typ 2 under en period på elva år jämfört med personer som inte hade detta intag. I studien, som var en fall-kontrollstudien, ingick i analysen 753 personer som fick diabetes under uppföljningstiden. Dessa jämfördes med 3500 slumpmässigt utvalda studiepersoner.

Det finns dock svagheter i studien som t ex att deltagarna kan ha ändrat kostvanor under uppföljningstiden. Slutsatsen blir dock att vissa mejeriprodukter kan ha gynnsam effekt i diabetesprevention. Och då pratar vi naturell yoghurt!

Läs hela studien här:

Laura O’Conner med flera. Dietary dairy product intake and incident type 2 diabetes: a prospective study using dietary data from a 7-day food diary. Diabetologia, publicerad online den 8 februari 2014. DOI: 10.1007/s00125-014-3176-1

Testing testing - Bodystore

Bodystore.se

Spännande produkter från Bodystore har anlänt!

Green Coffee är ett kosttillskott innehållande klorogensyra som bland annat ska hjälpa till att stimulera kroppens fettförbränning.

Raw Maca pulver är ett pulver från Macaroten som länge använts i matlagningen i Peru. Pulvret innehåller naturliga vitaminer, mineraler och aminosyror och ska vara stärkande och balanserande för hela kroppen. Perfekt att blanda i smoothies, dressingar, såser, gröt eller müsli.

Soy-Pro är ett pulver med vegetariskt protein innehållande 87% proteinhalt från sojabönor. Finns i smakerna naturell, bär och choklad.

Beond organic bite är små raw-bars på 15 gram, dvs. perfekt munsbitstorlek. Finns i smakerna Acai berry, Apple/Cinamon, Blueberry och Raw choc. Acai berry och Apple/Cinamon tycker både jag och barnen var supergoda. De andra har vi inte provat än. Hur som, perfekta små bars att ha med i handväskan som mellis eller lite snabb energi innan träning .

Då jag i tidigare inlägg skrivit och undrat om effekten av gröna kaffebönor så tycker jag att denna produkt ska bli extra spännande att prova. Jag har hört många blandade åsikter om gröna kaffebönor men bäst svar borde man väl få genom att testa själv. Återkommer om en månad :-)

Fetma - en sjukdom?

Tänk på portionsstorlekarna :-)

Idag presenterades en ny studie angående barn och övervikt i bland annat Dagens Medicin och SvD. I en avhandling har Susann Regber, barnsjuksköterska vid Sahlgrenska akademin, forskat i föräldrarnas roll i arbetet att förebygga fetma hos barn. De 16 000 barnen i den europeiska studien, varav 1800 från Västsverige, var mellan 2 och 9 år. Det man delvis kom fram till i studien, när föräldrarna skulle uppskatta sina barns viktstatus och eventuell oro för över- eller undervikt, var att varannan förälder till överviktiga barn i Central- och Nordeuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. Dessutom visade det sig att 40% av föräldrarna till överviktiga eller feta barn oroade sig för att barnet skulle bli underviktigt.

Föräldrarna ansvarar för sina barns hälsa och kan främja densamma genom att hålla goda matvanor och öka förutsättningar för fysisk aktivitet. Men inte att förglömma, det finns även ärftliga aspekter. Jag tror att många föräldrar till överviktiga barn faktiskt ser problemet, men ibland väljer att blunda för det, då de är medvetna om sitt eget ansvar och känner skam. Jag tror att många glömmer, eller blundar för, att fetma faktiskt klassas som en sjukdom idag eller som en riskfaktor till följdsjukdomar. Världshälsoorganisationen WHO klassar idag fetma som en kronisk sjukdom. Barn med övervikt och fetma har en ökad risk att få följdsjukdomar i vuxen ålder.

Grunden till framtida vanor läggs i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxen ålder, varför det är oerhört viktigt att tänka på vilka vanor man väljer att införa i hemmet. Goda matvanor och motion är lika viktigt att prata om med barnen, som att prata om vikten av att tvätta händer efter toabesök och tandborstning morgon och kväll.

Finns det, hos föräldrar och småbarnsfamiljer, ett behov av stödjande miljöer för att kunna främja goda matvanor i hemmet? Behöver man samhällets hjälp? Vad upplever småbarnsföräldrar krävs för att kunna välja eller klara av att hålla goda matvanor?

Alla hjärtans dag

Idag är det alla   dag.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av orsakerna till att människor dör för tidigt och ett av våra största folkhälsoproblem. Ca 90% av alla hjärt-kärlsjukdomar orsakas av riskfaktorer som rökning, bukfetma och höga blodfetter vilket innebär att det finns goda möjligheter till förebyggande. Ju tidigare man lägger om sin livsstil, desto bättre. Och det positiva är att det är relativt lätt att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar för den enskilde individen genom att sluta röka, motionera regelbundet, se till att få tillräckligt med sömn, äta mycket frukt och grönt, samt undvika stress. Det sista är ju dock en aning svårt i dagens samhälle, men man får försöka så gott det går. Arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar är något som vi inte kan styra över men som måste tas på större allvar. Det behövs ett effektivare förebyggande arbete för att förhindra att människor drabbas av arbetsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar. Idag är det just stress på grund av för höga krav och låg kontroll över arbetet som är en stor riskfaktor för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Visst, det kostar en del med förebyggande arbete, men det kostar samhället ännu mer genom sjukdomar som leder till utebliven produktion, sjukpenning och vårdkostnader.

 Ta hand om nära och kära och ditt hjärta, din viktigaste muskel 

Matkasse för bättre matvanor?

Vi är många idag som anser att det är svårt att hinna med matinköp och matlagning i vardagen. Många har därmed börjat använda sig av tjänsten "Matkasse" där man får ingredienser och färdiga recept levererade till dörren. Enligt Matkasseguiden är det "Linas matkasse", "Middagsfrid" och "Matkomfort" som ligger i topp.

Hur är det egentligen med matkassar? Ger de oss bättre matvanor? Om ja - blir de bestående även om man avslutat prenumerationen?

Många har matkasse varannan vecka och väljer att laga eget där emellan. Struntar man i att laga mat den veckan? Blir det främst falukorv och makaroner, McDonalds eller annat halvfabrikat, dvs. mindre hälsosam mat? Eller har matkasseveckan en positiv inverkan så att vi repeterar tidigare recept och lagar hälsosamt även i "mellanveckorna"? Äter barnen (om man har några) maten, eller lagar man annat vid sidan om till dem? Är det endast middagen som blir hälsosam eller även resterande måltider under dagen? Leder det till att man köper hem mindre "skräpmat" som godis, chips osv. Eller slinker man in i matbutikerna ändå titt som tätt och köper till detta?

Ger det ökad kunskap om mat och matlagning generellt?

Förutsatt att man valt en matkasse som erbjuder hälsosamma och näringsberäknade måltider - Främjar matkassar våra matvanor generellt? Berätta, kommentera, reflektera gärna nedan!

Träna med barnen

Det är bra att ta med barnen så långt det går när man tränar. Men ibland är det motigt och då ska man nog låta det vara. Har man ingen barnvakt då så gör det ju saken än mer problematisk. Men allt går att lösa bara man vill. Idag blev det en kort löprunda på 6,5 km i området runt huset, desto fler varv alltså. Lilla tjejen följde med på sparkcykeln första kilometern med tröttnade sedan. Då kom storasyster på den briljanta idén med walkie talkie, så vi kunde ha kontakt den korta stund mamma var ur sikte. För, nej, de har inga mobiltelefoner och kommer inte att få på länge.

Det var ju dessutom kul att ha någon som hejade på varje gång man varvade. En gammal fluga som man kan vara värd att införa igen, då det är ett ypperligt sätt att få barnen att röra på sig. Och med tanke på den nya diagnosen Ipad-nacke, så började jag fundera lite, men jag har nog aldrig hört om någon diagnos som "walkie talkie-nacke".

Ansvarar vi själva för vår egen hälsa?

Grönsaker är nyttigt va?

Den är bra och klarsynt Anna Maria Carazza Bildts replikering på gårdagens artikel i DN om att momsbefria mat som är bra för folkhälsan. Hon ifrågasätter, som jag själv påpekade i gårdagens inlägg, vem som avgör vad som är nyttigt eller inte och därmed vem som ska bestämma vilka produkter som eventuellt ska momsbefrias eller beskattas.

Hon avslutar med "Människor är ansvariga för sin egen hälsa och livsstil", och där instämmer jag helt. Men det finns människor och folkgrupper som behöver lite stöd på vägen, varför jag menar att man borde satsa mer på stödjande miljöer för att främja goda matvanor. Många har ambitionen att göra ett medvetet val men luras av någon klyschig slogan om en hälsosam produkt. Måhända innehåller produkten 65% fibrer som det står, men den innehåller även en stor mängd tillsatt socker, men det står på baksidan. Och för att kunna tyda allt som står på baksidan är det bra om man har en utbildning i kost- och näringslära. Det är inte lätt för gemene man idag att göra ett medvetet val, hur stor ambitionen än må vara. Våra vardagliga kostkunskaper hänger inte med den snabba utvecklingen av tillsatser och E-ämnen. Detta innebär att man måste arbeta ännu hårdare för att förtydliga innehållsförteckningar samt omformulera produkter och ha striktare regler vad gäller innehåll av socker, salt och farligt fett. Och vilka kostråd ska man följa? Det kommer ju nya var och varannan dag.

Att följa Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning har varit en rekommendation för att välja hälsosamma produkter. Nu är dock reglerna för nyckelhålsmärkning under konstruktion då man på Livsmedelsverket lyssnat till kostdebatten och insett att man måste ha strängare regler för nyckelhålsmärkning. För att få använda märkningen ska produkterna innehålla mindre salt och socker samt mer fibrer. Detta är positivt, men gör oss såklart osäkra på om Livsmedelsverkets råd är tillförlitliga.

Men att godis, chips, glass och kakor inte är nyttigt, det förstår nog alla, och därmed har man möjlighet att göra ett medvetet val som räcker ganska långt.

Ta med den här på nästa shoppingtur: E-nummernyckeln - godkända tillsatser :-/

Tarmcancerscreening

Varje år drabbas ca 6000 svenskar av tjock- eller ändtarmscancer och fler än 40% avlider på grund av sjukdomen. Upptäcker man dock cancern i tid kan man ha 90% chans till överlevnad varför ett screeningprogram, där befolkningen bjuds in till kontroller, skulle vara av stor vikt. Enligt Socialstyrelsen skulle man med ett screeningprogram, vilket både WHO och EU rekommenderar, kunna rädda runt 300 människors liv varje år i Sverige.

I Sverige har nu nästan alla landsting gått samman för att genomföra en viktig studie där två olika metoder att hitta tarmcancer ska utvärderas, för att sedan implementeras i ett screeningprogram. Totalt 200 000 personer kommer att delta i studien och man har nu i februari börjat bjuda in 58-61-åringar i Skåne och Värmland.

Screening är ett omdebatterat ämne, med både för- och nackdelar och det involverar många etiska frågeställningar. Men idag har varje enskild individ rätt att själv välja.

Vi håller tummarna för att studien kommer utveckla ett givande screeningprogram som sedan kommer att rädda många liv framöver. Och framför allt, att alla människor förstår vilken förmån det är att få bli kallad till screening.

Gå när du blir kallad!

Internationella Världscancerdagen

Idag är det Internationella Världscancerdagen. Dagen instiftades för sju år sedan av UICC - Internationella unionen mot cancer, för att sprida kunskap om sjukdomen och hur vi kan förebygga den.

Dagen uppmärksammas över hela världen med ca 400 planerade aktiviteter i olika länder. Och i Sverige anordnas seminarier och föreläsningar med inriktning på cancerforskning och den svenska cancervården.

DN skriver idag om WHO:s senaste rapport - World Cancer Report som visar att cancern ökar lavinartat. Man tror att antalet sjuka kommer att stiga med 70% , från 8,2 miljoner år 2012 till 25 miljoner år 2032.

Ökningen syns framför allt i fattiga och medelinkomstländer, men även i rika länder ser man kraftigt ökade sjukvårdskostnader.

I de rikare länderna är det den välsituerade livsstilen som bidrar till ökningen och alkohol, rökning, sockerkonsumtion och övervikt är riskfaktorer som måste tas på allvar enligt WHO.

Fortsätt att hjälpa, alla bidrag är av värde!

Socker, socker, socker

Idag skriver man i både Dagens Medicin, DN och Svd om en ny studie som publicerats i Jama Internal Medicine. I studien ser man en tydlig koppling mellan ökat intag av tillsatt socker (alltså inte det som finns naturligt i tex frukt) och risken för förtidig död i hjärt-kärlsjukdomar. Det finns dock några svagheter med studien som bl a att den är av observationstyp och att man därmed inte kunnat fastslå några orsakssamband, samt att deltagarnas konsumtion av tillsatt socker bara uppskattades vid en tidpunkt och konsumtionen kan därmed ha förändrats under uppföljningstiden (14,6 år). Hur som, de individer som fick mer än 25% av sitt totala energiintag från tillsatt socker hade 175% ökad risk att ha dött i hjärt-kärlsjukdom jämfört med de som fick mindre än 10% av sin energi från tillsatt socker.

Svenskar får idag i sig ca 10% tillsatt socker genom sitt energiintag och enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna bör inte tillsatt socker utgöra mer än 8% för att undvika risken för hjärt-kärlsjukdomar.

I samband med detta publicerar DN idag en artikel undertecknad av 10 läkare som anser att det är dags att momsbefria mat som är nyttig för att främja folkhälsan.

Att sänka skatt eller momsbefria nyttig mat istället för att höja skatt på onyttig mat skrev jag själv om i tidigare inlägg. Frågan är bara vem som avgör vad som är nyttigt och inte, om det tvistar ju de lärde. Dessutom får vi ju nya rön varje dag angående förändringar om vad som anses som nyttigt och inte. Dolt socker kan vara svårt att undvika för den som inte besitter kunskaper i näringslära. Men att tillsatt socker, godis, kakor, läsk, glass etc inte är bra, kan den enskilde individen (oavsett socioekonomisk status) ta till sig och förstå och därmed undvika. Precis som alla förstår och vet att tobak inte är bra. Någonstans måste nog den enskilde individen, i den mån det går, faktiskt ta lite eget ansvar. Men kan samhället, på något sätt, hjälpa till att främja goda matvanor så är ju det ett steg i rätt riktning!

Utomhusträning håller oss friska

CrossNature med Levlive

Hela hösten och fram till nu har jag kört CrossNature och några löppass på det utomhus. Jag har inte varit sjuk någon gång, faktiskt inte ens förkyld. Och det finns ju studier som visar på att vi håller oss friskare ju mer vi vistas utomhus och även att utomhusträning ökar både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Dessutom gör utomhusträning oss pigga och glada.

Fysisk aktivitet är bra, fysisk aktivitet utomhus är ännu bättre!